Mitt foto
Jag heter Erika, är 30plus och har väl eg inte så mkt att tillägga. Den här bloggen skildrar mina känslor och tankar. Bara för att jag tycker ngt eller "säger" ngt så behöver det inte nödvändigtvis vara så som ni ser det.

januari 20, 2010

bäbis...

Kom in på det där med att ha någon respektive under graviditeten idag.

Jag och en annan tjej sitter/satt i lite samma situation. Fast det verkar som att hennes håller på att lösa sig (Lyckos henne:).

Hon berättade om att hon suttit hemma och gråtit över att ha varit ensam.

Det har inte jag gjort. Men då kände jag hur det började bränna bakom ögonlocken.

Man har ingen som klappar en på magen, lägger huvudet på magen o myser. Ingen som finns där och tar del av det som sker.

När jag väl känner av Lill Fisen, då finns det ingen där som kommer att dela det med mig....

Ja jag vet. Jag har mina vänner. Ni är värda guld. Mer än så! Ni är bäst helt enkelt!

Men det är gemenskapen med en annan som saknas.... Samhörigheten...

Ensamhet är inget jag lider av ofta. Men från stund till stund så kan man känna sig så tom......


Jag hoppas jag hittar någon som kan dela mitt liv. Kanske inte nu, men så småningom.

Jag vet vissa som tycker att det är skitbra att jag kör på ensam. Men jag känner inte riktigt så.

Jag vet att jag kommer klara det! Kanske inte utan vissa problem, men det kommer att funka.


Nu måste jag lägga mig och sova. Det har varit en lång natt på jobbet!

Natti kram på er. <3 PÖSS

4 kommentarer:

Ida sa...

Tror jag förstår vad du menar gumman. Vi vänner kan inte fylla biten av en partner, det är ju så. Det är ju två vitt skilda saker.
Och ja, det är skitbra av dig att du kör på på egen hand, men för det missunnar man dig inte en bra karl. Tror att du kommer att hitta honom någon gång :) En sådan där vettig som är där för dig JÄMNT!

*kramas*

Erika sa...

PRecis så jag menar gumms. :)

Mja, så småningom kanske. ;) får börja ragga på ukrainska dating sajter som farsan min. hahaha! ;)

*krama om*

Anonym sa...

JAg sitter i precis samma sits som du.Men jag tänker klara det.Fullt ut.Så lycka till vännen o hoppas att det ordnar sig. Kram

Erika sa...

Anonym: JA det är klart att deet kommer gå. :) Men problemfritt blir det så klart inte. :)

Ser man det som den enklaste saken världen, då är man nog ute o cyklar. ;)

Lycka till du med! Vem du nu är ;P KRAM