Jag sitter och tänker tillbaka lite. På vad som har hänt under förra året. Det måste varit ett av dom mest omtumlande år, jag gått igenom hitills....
Saknar min lilla mormor såklart. Men hon har det bättre nu, utan all smärta.
Mina bröder har vuxit till sig. Spec yngsta M. Han är 18 men börjar växa till sig i skallen nu. :)
Antons framsteg det här året har varit underbara att följa. Min lilla skrutt. Så stor och duktig.
Annat då? Uppbrottet i våras var helt rätt steg för mig. Som tur är kan vi ff vara vänner.
På många sätt känner jag mig osäker och rädd... Rädd för att göra fel, säga fel saker. Agera fel... Samtidigt som jag blir rädd att jag inte gör allt tillräckligt...
Skumt det där.... Känner mig lite som bambi på hal is. Vet inte var jag ska sätta ner foten!
Nu är det iaf sängdags här. 2fm skift ons/tors.. Natti på er.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar